Syftet med detta arbete var att få ökad förståelse för hur pedagogerna ser på sitt arbete i en större barngrupp. Vi ville undersöka hur barnens lek, samspel och lärande möjliggörs eller begränsas i en större barngrupp, och vilken roll tryggheten har för de yngre barnen i barngruppen. Vi har genomfört observationer i barngruppen samt intervjuat 4 pedagoger med kvalitativ metod på en förskola med en större barngrupp. Det arbetar 7 pedagoger på avdelningen där vi gjort vår studie men de övriga 3 pedagogerna ville inte ställa upp. Samtliga intervjuer och observationer har transkriberats och analyserats var för sig.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares syn på arbetet med ordförståelse för yngre barn i större barngrupper där barnen har blandad språkbakgrund. Frågeställningarna är hur förskollärarna arbetar med att introducera nya ord, vad de tror påverkar inlärningen och hur utvecklingen av språket påverkas av faktorerna kring barngruppen. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två förskollärare som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år på förskolor i större städer i Mellansverige. Studien visar att organisation och planering är en viktig del i arbetet i en stor barngrupp. Pedagogens förhållningssätt och goda förebilder hos både pedagoger och andra barn är en viktig del i hur barnen lär sig nya ord.

Detta arbete handlar om pedagogers olika uppfattningar om organisering av barn i förskolan, antingen i åldersblandade eller i åldersindelade barngrupper. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse av pedagogers val av arbetssätt där jag sätter fördelar och nackdelar mot varandra i frågan om hur man ska dela upp barngrupper i ålder. Jag har undersökt följande: 1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjänstgör i de två olika organisationsformerna, att ålderssammansättningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet? 2. Vilka argument använder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansättning? 3.

Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till språkutvecklande arbetssätt. Mina frågeställningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp påverkar barnens språkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens språkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssätt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med små respektive stora barngrupper?I studien har jag använt mig av kvalitativ metod där jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i både liten och stor barngrupp. Studien tar utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lär barn i samspel, lek och kommunikation med varandra.Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansåg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns språkutveckling.

Förskollärarnas arbete i stora barngrupper är ett för tiden relevant och viktigt ämne att lyfta. Många aktuella debatter handlar om storleken på barngruppen och dess inverkan på det enskilda barnet, inte lika många lyfter hur stora barngrupper påverkar förskollärarna och deras arbete. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur förskollärare menar att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas i en stor barngrupp. Vidare var syftet även att åskådliggöra hur förskollärarna menar att en stor barngrupp påverkar deras möjligheter att tillgodose barns behov av omsorg och interaktion. I studien har jag använt mig av kvalitativ metod, och empirin består av sex intervjuer med tre olika förskollärare på samma avdelning samt observationer av pedagogernas interaktion och bemötande av barnens olika omsorgsbehov. Studiens resultat visar att det är konsekvenserna av en stor barngrupp som påverkar pedagogerna, till exempel att administrativa och praktiska arbetsuppgifter ökar ju fler barn det finns i barngruppen. Pedagogerna menar att de på grund av ökade arbetsuppgifter blir stressade, känner sig otillräckliga och att de inte når upp till de krav som de har på sig själva men även de krav som bland annat Läroplanen (Lpfö 98/10) ställer.

Språk utgör kommunikation som är en naturlig del av interaktion mellan människor och som består av olika typer av språk till exempel talspråk, kroppsspråk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. Så småningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talspråk. Språket utgör en viktig del i kommunikationen mellan människor men är även ett verktyg för kunskapsinhämtning och formulering av individens tankar och känslor. Hur språket tillägnas och används är av stor vikt samt beror på vilken miljö man befinner sig i.

Syftet med denna studie var att undersöka hur konflikthantering sker i praktiken på ett antal förskolor samt pedagogers syn på konflikthantering. Studien genomfördes på fyra olika förskolor. För att utföra denna studie gjordes ett kombinerat metodval. Vi har använt oss av observationer i barngrupp för att få en bild av konflikthantering i praktiken. Observationerna kompletterades med intervjuer med en pedagog från varje observerad barngrupp.

Detta examensarbete handlar om åldersindelningar i förskolan. Syftet med studien är att undersöka om det skiljer sig något i pedagogers sätt att tänka kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lärandemiljö beroende på om de arbetar med en åldershomogen eller åldersheterogen barngrupp. Även allmänna skillnader och likheter i arbetssätten kommer att belysas. Undersökningens frågeställningar är: - Vilka tankar har pedagogerna kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lärandemiljö, samt vilka för- och nackdelar anser de att arbetssätten för med sig? - Finns det någonting som skiljer de olika arbetssätten åt, och i så fall vad? För att besvara dessa frågor har två förskolor med olika åldersindelningar observerats och pedagoger på förskolornas samtliga avdelningar har intervjuats. Även tidigare forskning inom ämnet har bearbetats.

The aim of this essay was to study children?s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky´s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed.

Examensarbetet handlar om olika föreställningar mellan pedagoger och barn och på vilket sätt barnen leker med vissa leksaker. Syftet med arbetet är att få syn på olikheter eller likheter mellan vad pedagoger förväntar sig att leksakerna ska användas till och hur de faktiskt leks med av barnen. De tre frågor som arbetet har utgått från är: Hur ser barnen och pedagogerna på de utvalda leksakerna och deras användning? Skiljer sig förväntningarna åt kring hur leksakerna ska användas och i så fall hur? Hur går det till när barnen laddar leksakerna med en ny mening? För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat två pedagoger och observerat en utvald barngrupp på sex barn. De teoretiska utgångspunkterna har varit leken och lågrealistiska respektive högrealistiska leksaker.

Vårt arbete behandlar en förskola som är belägen i storstadsmiljö. Vårt syfte med arbetet är att beskriva en storstadsförskolas verksamhet utifrån dess fysiska miljö. Vi vill med vårt arbete redogöra för hur en barngrupp, pedagoger och föräldrar tänker om den miljö som barnen befinner sig i under förskoletiden. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur tänker de utvalda pedagogerna kring sin förskolas fysiska miljö? Hur ser det ut på en förskola i storstadsmiljö? Var i den fysiska miljön på Skattkistan trivs barnen bäst? Vad anser föräldrarna om Skattkistans fysiska miljö? Våra frågeställningar har besvarats genom observation av en barngrupp, intervjuer med berörda pedagoger och enkäter till föräldrarna.

Denna studie tar upp olika faktorer som spelar in i familjedaghem och dess verksamhet och hur/om familjedaghem kan vara ett alternativ till förskolan utifrån föräldrars och dagbarnvårdares erfarenhet. Studien tar upp skillnader i de pedagogiska verksamheterna och skildrar dessa i texten. De frågeställningar som studien baseras på är: Hur kommer det sig att föräldrarna har valt att ha sina barn på familjedaghem istället för förskola och Finns det några tydliga skillnader i den pedagogiska verksamheten på familjedaghem och förskola utifrån dagbarnvårdarens och föräldrars erfarenheter? Tidigare forskning inom detta område har bland annat tagit upp dagbarnvårdares yrkesstatus, olika typer av barnomsorg samt föräldrarnas syn på verksamheten i familjedaghem. Studien är utförd utifrån kvalitativa metoder med intervjuer och enkätundersökning.

Syftet med denna uppsats är att, genom direktobservationer och löpande protokoll, ta reda på hur pedagogerna i två olika verksamheter skapar och upprätthåller social ordning i samlingen. Tyngdpunkten kommer att ligga vid fördelningen mellan tillrättavisningar och positiv feedback från pedagogen riktat till barnet/barnen, då detta väckte intresset för att vidare studera pedagogers metoder för att skapa och upprätthålla den sociala ordningen. Vi har genomfört totalt 24 observationer som är underlaget för att besvara frågeställningarna. Utifrån våra kategoriseringar av pedagogens metoder ser vi i resultatet att pedagogerna i båda verksamheterna använder samma typ av metoder men ibland på olika sätt. Pedagogerna på Lärkan varierar metoder, innehåll och barngrupp i sina samlingar, medan pedagogen på Rackarungarna har tre liknande samlingar med samma barngrupp varje dag.

Syftet är att undersöka hur den behagliga beröringen på ett naturligt och planerat sätt används i förskolan och försöka se var gränsen går för vad som anses accepterat. Samt att studera den behagliga beröringens eventuella effekter på barn och barngrupp..

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlstadmodellen och TAKK (Tecken somAlternativ och Kompletterande Kommunikation) kan användas i förskoleverksamheten för attfrämja hela barngruppens språkutveckling.De metoder som har används för att undersöka och svara på frågeställningen är intervju ochenkätundersökning. Det gjordes tre olika intervjuer. En med en mamma till ett barn demDowns syndrom och som även är certifierad handledare i Karlstadmodellen. En med enbarnskötare som arbetat med ett barns språkutveckling med hjälp av Karlstadmodellen. Ochden tredje intervjun gjordes med tre sjuksköterskor på Barnavårdscentralen.Enkätundersökningen skickades ut till 16 förskolor och 14 svarade.